Säkramiljön.nu

Kommande söndag ska presidentval hållas i Ryssland. Bedömare som t.ex Stig Fredriksson, journalist och författare, har idag i SR kommenterat presidentvalet som ett sätt att legitimera Putin även om valet inte uppfyller krav som finns i demokratier. Där får medborgarna välja mellan flera kandidater, som tillsammans med många andra krav ger en grundval. Fredriksson med livslång erfarenhet redan från Sovjettiden kunde ge en begriplig förklaring till varför valet genomförs. Tiotusentals höga tjänstemän och militärer animeras att locka eller tvinga underlydande för att bli godkända genom lydnad och lojalitet. Ett exempel var att höga chefer åkte runt i buss till vallokaler, inte bara en vända utan flera för att lägga röster för Putin. I väst kan vi inte se det på annat sätt än organiserat valfusk. Men det kanske kan ses på annat sätt, som en manifestation att hylla sina ledare med Putin i toppen, utan att känna krav enligt västliga demokratiska principer. Det skulle vi kunna godta bara man ändrade vokabulär och omformulerade anspråken på vad denna cirkus kan tänkas ge det ryska folket och omvärlden. Ska ryska folket och omvärlden jämföra ”presidentvalet” i Ryssland med Oscarsgalan i Hollywood, snarare än med valen i EU-länderna? Kanske det, men problemet kvarstår, hur ska folket i Ryssland med sina över 200 språk och 140 miljoner invånare utse ordförande för gemensamma angelägenheter?

Kl 12.00 söndag väntas enorm köbildning uppstå vid vallokalerna landet runt. Det är ett initiativ som fått spridning och som väntas desavouera Putin med sina horder av poliser. Spännande initiativ fullt i klass med den sjungande revolutionen i de baltiska länderna åren före och under 1991.

Som flitig besökare kan man oroas över kvaliteten. Vid årsstämman förklarade Bern och Willgert att ideella insatser i programverksamheten ska hålla kostnaderna nere. I serien nr 325 av Swebbtv Live fabulerar en inringande person med Arne Weinz och Boris Benulic: ”Är Macrons fru verkligen en kvinna ?” De ifrågasätter utan trovärdiga belägg, utan evidens som det så vackert brukar heta. Dessutom fabulerar de om en lång rad av världens ledare. Det är visserligen mycket underhållande men passar dåligt till profilen för Swebbtv som sedan 2016 under alla åtta år har karaktäriserats av analys och samhällskritik. 

Visserligen är Swebbtv Live ett publikt inslag med högt i tak där alla röster ska få komma fram. Men programledarna måste hålla stilen och självkontrollen. Programledarna måste själva leva upp till evidensbaserade uttalanden.

Sedan start av Swebbtv fanns Lars Bern med intressen i hälsoprodukter, kosttillskott. Det har skapat insyn i Big Pharma som visat sig i stor skepticism för vacciner mot covid. Hans skepsis är orubblig, vilket också kan påverka tittarnas attityder till Swebbtv. Mikael Willgert är entreprenören som vill skapa en plattform och framtid för Swebbtv. På årsmötet den 1 mars hade han svårigheter att beskriva sina visioner efter att ha fått en fråga från en av årsmötesdeltagarna. Frågan var: ”Vad menas med med löftet att tillmötesgå dem som ’vill veta’?”. Med hjälp av Lars Bern kunde han ge ett trovärdigt resonemang.

Frågor om personer bakom rutan och i rutan behandlades ingående efter att ha fått många mail med kritiska frågor. Magnus Stenlund hade fått sluta med motiveringen att årskostnaden 500 tkr var för tung att bära. Istället satsar man på personer som jobbar mot timarvode eller ideellt. Valet av personer verkar vara ett ständigt pågående försök som kan leda till ett bra urval av kompetenta personer med resonemang kring brännande nutidsfrågor. Den tekniska sidan beskrevs som komplicerad, men målet att ha en säker egen plattform ligger fast. Nu förbereds prenumerationssystem som ska generera intäkter. Inga planer på annonsörer finns för närvarande.

Spridningen av perspektiv kan riskera oberoendet. Willgert berättade att man fått en stor donation utan att kunna uppge donator. Donationen består i oljeaktier i Lundin som upphört med egen verksamhet pga. anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter i Afrika. Aktierna är överförda till ett annat oljebolag. Årsmötet fick inte ingående information. Innehavet av oljeaktier skapar en jävssituation som kan bli besvärlig att förklara för tittare och kvalificerade kritiker. Innehavet kan leda till ifrågasättande av Swebbtv:s kritik av vindkraft där Jan Blomgren, professor på KTH, står för kvalificerad kritik av vindkraft. Jan Blomgren har en ställning som ledande vetenskapare om energifrågor.

Swebbtv har i nuläget skapat en trivsam community med tung samhällskritik från mycket kvalificerade personer. Inramningen med vinprovning och konferens på lyxfärja är att sticka ut hakan för njugg kritik. Några excesser är inte kända men tyvärr kan omvärlden söka efter varje anledning till kritik av personer som både representerar samhällskritik och smak för italienska viner! Hur reagerar tittarna i Swebbtv och Swebbtube? Willgert och Bern verkar gå mycket på egen känsla. Om man ska nå yngre debattörer och tittare kan vägen vara lång. Att sälja en idé kräver tankeskärpa. Kritiken av USA-avtalet i NATO-kontext kan bli ett opus magnum. Konkurrens från andra internetmedia är redan stor. Om Swebbtv kan lyckas väl med delvis egna källor, stärks oberoendet.

Micael Bydén svarade på principiellt viktiga frågor om Sverige i Natosystemet. Mot slutet av halvtimmen fick han på nytt frågan om hans nystartade konsultfirma, och ÖB framhöll envist att han inte kunde förstå eller ta till sig kritiken. Han sade sig veta precis var gränsen går. Vilken tankevurpa av vår ÖB! Redan det faktum att kritiken kvarstår och upprepas i olika sammanhang är ju beviset för att han inte förstått var den röda linjen går. Att media ser sig föranlåten att upprepa frågan om lämpligheten att starta ett konsultföretag flera månader innan han avgår, det tar uppmärksamhet och tid från säkerhetsfrågorna för Sverige och samverkan inom Nato. Ledare i Natosystemet och ODKB har anledning att åtminstone höja ögonbrynen för brist på logik hos en överbefälhavare i Sverige som blivit påkommen med byxorna nere.

ODKB är fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet. Förutom Ryssland är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan medlemmar (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan är före detta medlemmar).

Med allianser till EU och nu NATO är det oundvikligt att Sverige inte kan uppträda unilateralt som tidigare. Elaka tungor har velat kalla tidigare positionen för ”Sverige – världens samvete”. Den tillvitelsen tycks ha försvunnit i debatten. Påverkan på yttrandefrihet har antagit mer subtila uttryck. I Sverige kan förbiseenden ha skett att följa inställningen till Sverige och svenska förhållanden i länder med brist på mänskliga rättigheter, t.ex Kina, Iran och flera länder i Afrika. Underordning till EU och NATO kommer sannolikt att förhindra utspel i internationella frågor och konflikter. För alla som som har engagemang i världspolitiken där underordning är ett relevant problem på en skala från tvång till fritt val, kommer självcensuren att öka i betydelse.

Anslutningen till NATO har präglats av tunnelseende för att påskynda processen. Nu kommer en tid för både tillbakablick och framtidsbedömning. En viktig nyhetskanal har så länge man minns varit Dagens Eko i Sveriges Radio. Nu sker en kraftig neddragning av budgetskäl. Samhällskritik nationellt och internationellt kan komma att blekna. Kända profiler kan tystas eller tappa gnistan. Det är ett av de mest omedelbara varningssignalerna för Sverige som ett tråkigt okunnigt land.

När nu Natoanslutningen är genomförd kan fortsatt diskussion om säkerhetsfrågor komma att dominera i den allmänna debatten. Säkerhetsfrågor är av två slag, inhemska frågor med gängkriminalitet och frågor om landets försvar. Hur kommer det att gå med klimatdiskussionen och den ”gröna omställningen”? Det blir en nödvändighet att klara alla stora frågor, men historien om svenskarna i den folkliga debatten har ofta varit att vi bara klarar en fråga i taget, då ofta på ett sätt som räcker och blir över. Allt det här går att mäta med utrymmet i olika media, men väl så viktigt är att bedöma kvalitativt. Det kan leda till subjektiva och skeva bedömningar, men likväl viktiga bedömningar.

Natoanslutningen har gett livsluft åt Socialdemokraterna som kan ansluta till och helst överträffa Tidöpartiernas beslutamhet i Natofrågan och upprustningen av det svenska försvaret. Det förvånar inte eftersom försvaret och utrikespolitiken av tradition har präglats av konsensus.

Idag är det svårt att bedöma hur diskussionen kommer att utvecklas. Dock kan ett antagande göras om att klimatfrågan kommer att minska kraftigt i relation till säkerhetsfrågorna. Också frågor om hälsa, livsstil och djurrätt kan komma att blekna. Frågor om hur vi ska leva kan omvandlas till frågan om hur vi ska överleva.

Blir reaktionen från Ryssland om Natos utvidgning läsbar? Har spekulationerna varit fantasilösa? Har Putins vapenskrammel varit trovärdiga? Det kommer att visa sig, kanske inte omedelbart eller i nära framtid. Kommer spänningarna att öka? Val till president i Ryssland ska äga rum om 14 dagar. Därför är det troligt att Putin kommer att göra ett utspel eller göra ett herostratiskt maktgrepp. Herostratos brände Artemistemplet, ett av världens underverk. Svårslaget.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina har pågått i två år. Krig mellan Hamas och Israel har pågått sedan oktober 2023. Dessa krig upprör vår del av världen allra mest. Båda krigen har sin historiska bakgrund. Det som är gemensamt är att världssamfundet inte har lyckats skapa förhandlingar för stillestånd, än mindre fred. På denna blogg konstaterade vi 2022 och 2024 att utvecklingen är på väg mot en krigsekonomi. Frågan måste ställas: När kan vi tala om ett tillstånd i vår del av världen för krigsekonomi? Här en möjlig definition: Krigsekonomi är en omfattande samhällsekonomisk mobilisering för krigsändamål. Det tillståndet har vi knappast uppnått. När om någonsin kan Sverige och närliggande länder tala om krigsekonomi? Andra samhällshot kan och bör granskas samtidigt, som gängkriminalitet och droghandel med flera slags kriminalitet byggd på grovt våld, cyberattacker och infiltration i samhällskroppen. Det kan vara tjänligt att se krigsekonomi och grov kriminalitet i en gemensam hotbild. När det gäller cyberbrott är behovet uppenbart att samordna spaning av attacker från Ryssland och attacker från ligor baserade i utlandet. Med tillkomsten av AI blir det uppenbart. Klassiskt vetenskapliga studier kan hjälpa oss i översyn av problembilder och definitioner. Mycket kommer vi inte att kunna förutse, ens i vår vildaste fantasi.

Ett nytt paraplybegrepp kan uppstå som inrymmer klassisk krigsekonomi och nya former som hybridkrigföring, proxykrig och nya knappt kända former. Bör krigsekonomi också sammanföras med utveckling av utnyttjandet i rymden? Gamla ”hederliga” begreppet krigsekonomi kan få nytt innehåll som blir tungrott i diskursen, för att inte säga ohanterligt.

Vilken strategi byggs upp i Ryssland och i Putins närhet? Nyligen visades i media en kartbild på Ryssland med grannländer som presenterades av Dmitrij Medvedev, tidigare president i Ryssland. Den visade enorma anspråk på territorier att införliva med Ryssland. Är detta hela sanningen? Är det ett villospår? Är det andra idéer som föresvävar Putin med användning av kärnvapen och rymden? Då räcker inte ett gammalt begrepp som krigsekonomi. Eller världskrig.